I medio av 1870- och början av 1880-talet uppstod här i Stockholm, i synnerhet bland de mindre inkomsttagarna, en livlig sammanslutnings-verksamhet som hade till syfte bildandet av bostadsföreningar. Det uppflammande intresset för just denna art av föreningsverksamhet får ses mot bakgrunden av den på den tiden rådande bostadsnöden, vilken var så stor att många arbetarfamiljer med små inkomster och talrik barnaskara finge logera såväl på vindskontor som i vedbodar. Hyrorna för de lägenheter som stod att uppbringa , voro också efter dåtida penningvärde så höga, att de för många arbetare rentav oöverkomliga. Man kan således påstå att drivfjädern till bildandet av bostadsföreningar för ett 50-tal år sedan var densamma som under de senaste tiotal åren: bostadsbrist och därmed följande gulaschhyror.

En bostadsförening, som om ett par månader kan se tillbaka på en 50-årig verksamhet, är den vars medlemmar här i afton samlats till sedvanligt vårsammanträde. Då det för medlemmarna, av vilka de flesta räknar sitt medlemskap från senare tiden, kan vara av intresse att få en inblick i föreningens verksamhet från gångna tider, har jag gjort små axplock ur föreningens tillgängliga protokoll. Att dessa utdrag icke kunna och icke heller göra anspråk på att vara någon historik i egentlig mening ber jag att få betona i all synnerhet eftersom protokollen vissa perioder äro så knapphändigt förda att de omöjliggöra en fullständig sådan.

Föreningens första protokollförda sammanträde ägde rum den 29 juni 1880 uti en lokal på St.Paulsgatan 10 under ordförandeskap av f.d. serg. E. Löfgren. Därvid tillsattes en interimstyrelse och valdes till densamma förutom Löfgren herr J. E Gille, sekreterare N.J. och S. Bengtsson samt E. W. Ahlin.

Å detta sammanträde diskuterades stadgeförslag och beslöts att §1 skulle erhålla följande lydelse: ”Centralbostadsföreningen i Sthlm har till ändamål att genom köp av bebyggda och obebyggda tomter, belägna inom Sthlms stads centralaste delar, anskaffa bostadslägenheter bestående av högst tre rum med kök, vilka med förträdesrätt åt föreningens delägare uthyras (Obs annan form än den nuvarande).

Föreningen utgöres av högst 300 delägare. Då det befinnes vara med fördel förenat kan föreningen även inköpa färdigbyggda hus.

För realiserandet av detta beslut bestämdes i §7 att vid inträde i föreningen skulle erläggas till förvaltningsfonden 2 kr och sedan under tid av 5 år en förvaltningsavgift av 75 öre per kvartal. Varje delägare förband sig att till fastighetsfonden inbetala 240 kr under loppet av 5 år. Denna avgift skulle erläggare med 4 kr per månad.

Styrelsen skulle utgöras av 7 personer, vilken ägde att å föreningens vägnar avsluta köp av byggnadstomter, byggnader och dyl. samt att då så påfordrades tillkalla sakkunnig fackman.

Att till Överståth.-ämbetet inlämna stadgeförslaget i och för inregistrering tillsattes en kommitté, som kom att bestå av herr Löfgren, Gille och S. Bengtsson, och blev förslaget godkänt av Ö.-Ä. den 2 juli s.å.

Nästa sammanträde av hölls d. 26 juli och vid detsamma valdes föreningens första ordinarie styrelse. Densamma fick följande sammansättning N. J. Bengtsson (ordf), J. H Johansson (v. Ordf), E. Löfgren (sekr), J. L. Flodin (v.sekr), J. Larsson (kassör), G. F. Björkstrand (v. Kassör) samt J. Svensson.

V. ordf. J.H. Johansson avsade sig dock uppdraget emedan han, enl. prot.., är ”fult” upptagen av egna värv.

Styrelsens första sammanträde avhölls den 12 aug. 1880 därvid bl.a. beslöts att pengarna skulle placeras i AB Sthlms Handelsbank. Under därpå följande månader avhållas styrelsesammanträden med 2 á 3 veckors mellanrum och vid ett av dessa – d. 19 okt. s.å. – framlade ordförande förslag om inköp av egendomen nr 30 St Paulsgatan. Styrelsen enade sig om att framlägga detsamma till föreningen. Även framkom förslag om inköp av egendomen nr 9 Pilgatan (nuv. Folkungagatan), men då denna egendom vid verkställd undersökning ansågs vara för dyr, beslöt styrelsen att inte framlägga detsamma. Däremot beslöts att på föredragslistan uppsätta förslag om inköp av en egendom belägen i hörnet av L:a Bondegatan och Tjärhovstvärgränd.

Nästa ordin. föreningssammanträde avhölls måndagen d. 25 oktober. Till vice ordförande efter J. H. Johansson utsågs därvid hr E. Berglund. De av styrelsen framlagda förslagen till inköp av förutnämnda egendomar blevo av föreningen avslagna, det första på grund av att ”grunden” var ofri och att egendomen låg ej nog centralt, det andra med anl. av att tomten låg för långt avlägsen. F.ö. ansågs det ej brådska med inköp av tomt, då kassan ännu var tämligen klen.

Den 17 januari 1881 beslöt styrelsen förorda att föreningen skulle inköpa nr 9 Svartensg. och avslog inkommet anbud av inköp av en egendom belägen å Jungfrugatan å Ladugårdslandet. Då emellertid ”hinder” förelåg för inköp av förstnämnda egendom fick förslaget förfalla.

Den 2 februari uppstod schism inom styrelsen. Sekreteraren (E. Löfgren) avgick ur densamma och v. Sekr. J. L. Flodin övertog dennes funktion.

Hr Bengtsson och C. Berglund inkommo den 29 mars 1881 med förslag om inköp av egendomen nr 6 Kapellgränd och fick nämnda herr Bengtsson i uppdrag att noga underrätta sig om pris och villkor samt hur stor del av tomten som fick bebyggas. Den 4 april erhöll styrelsen emellertid upplysning om att tomten allaredan var såld.

Vid ordinarie föreningssammanträde samma dag beslöts att styrelsearvodet skulle utgå med 500 kr för kommande år. Till styrelse valdes hrr E. Löfgren ordf, A.P. Sten v.ordf., J Liedström sekr., J. A. Svedberg v.sekr., G. Nilsson kassör, Aug Amundson v. Kassör, J. Eriksson 7e ledamot.

Att det icke måste ha varit så helt beställt med uppgiften att tomten nr 6 Kapellgränd var såld framgår av den upplysning den nyvalda styrelsen kunde lämna föreningen den 6 april. Tomten var då fortfarande osåld, varför styrelsen satte sig i förbindelse med ägaren, och den 7 april beslöt styrelsen använda föreningens pengar till att försäkra sig om densamma.

Den 14 april s.å. beslöt föreningen inköpa ovannämnda egendom och bemyndigades styrelsen att avsluta omnämnda köp samt att av ledamöterna upptaga lån mot revers och stadgad ränta till erläggande av erforderlig handpenning.

Till juridiskt biträde engagerades notarien J. N. Rydell. Tisdagen den 19 april sammanträffade styrelsens samtliga ledamöter hos ägaren av egendomen för att underteckna köpekontraktet. Något definitivt köp tycks emellertid då inte kommit till stånd, ty enl. styrelseprot. den 3 juni ”tillstädeskom säljaren bagaren Johan Magnus Andersson, hrr J. A. Rydell och ingenjör H. H. Wilander och blev köpebrevet underskrivet och nödvändiga åtkomsthandlingar överlämnade” varvid till säljaren erlades 5.056:19 kr av köpeskillingen enligt köpebrevet; 10.000 kr erlades vid tillträdet. Tomten 24.028 kv. fot inköptes för 28.000 kr.

Att föreningen icke enbart sysslade med de angelägenheter som föranlett dess bildande framgår av protokoll den 8 september, då densamma på uppmaning av Sthlms valkommitté uppsatte en kandidatlista till det då stundande riksdagsmannavalet upptagande 16 namn. Vilka de 16 kandidaterna voro som erhöllo föreningens ynnest är onödigt att här uppgiva, utan hänvisar eventuella intresserade till prot. av ovanämnda datum.

Efter åtskilliga skissers utarbetande beslöt styrelsen den 13 okt. att låta uppföra ett vinkelhus med fasader åt Tjärhovsgatan och Götgatan och att låta utföra ritningar till detsamma. Att enigheten inom styrelsen icke varit den allra bästa vid denna tidpunkt framgår av protokollen, om också anl. till oenigheterna icke angivas. Det gamla ordspråket att ”föret är värst i postgången” tyckes här kunna få sin tillämpning.

Innan arbetet kunde taga sin början måste emellertid den på tomten befintliga kvarnen jämte lusthus och mjölvåg undanskaffas, varför desamma försåldes å stadsauktion, den förra för 97:50 och de senare för 15:30 En av föreningen till Ö.-Ä. D 17 mars inlämnad ansökan om tillstånd att flytta det å tomten stående s.k. Käpplingemonumentet blev av Kungl. Vitterhets-, Historie-o. Antikvitetsakad. beviljat enl. prot. d. 22 april..

Den 3 augusti 1882 uppgjordes och avslutades entreprenadkontrakt med en grundläggare J. A. Johnsson, vilken för en summa av kr 10.294:70 skulle lägga grunden till gårdshuset. Veckan därpå beslutade föreningen antaga ett av herr J. P. Hedqvist inlämnat anbud å kr 113.000 för uppförande av nämnda hus, sedan styrelsen haft till granskning icke mindre än 28 anbud, vilka inkommit efter annonsering två ggr i två olika tidningar. Vid detta sammanträde beslöts även att uppdraga åt styrelsen att infordra eskisser för nedre tomtens bebyggande. Åt arkitekt J. O. Kindstedt, som antagits såsom kontrollant över byggnadsarbetet, uppdrogs att verkställa besiktning å grundläggningsarbetena, (ett uppdrag som han den 8 januari 1883 frånsade sig, då han ej beviljats en löneförhöjning från 60 kr till 75 kr per månad och en byggmästare E. Eriksson erbjudit sig att åtaga sig uppdraget för 25 kr per månad).

Den 25 augusti 1882 kl 2 på em undertecknades byggnadskontraktet mellan föreningen och hr Hedqvist efter att vid flera föregående tillfällen ändringar i detsamma blivit gjorda.

Allteftersom grundläggningsarbetet fortskred påbörjades och fortskred uppförandet av gårdshuset. Men nu började också ekonomiska svårigheter och andra besvärligheter. Försök till fusk från entreprenörernas sida saknades inte. Således förständigades bl.a. byggmästaren att utrangera en hel del mindrevärdigt tegel, som han ämnat insmussla vid byggandet. Grundläggningen kröp sakta framåt, vilket icke hindrade entreprenören att oupphörligt komma med krav å större utbetalningar än kontraktsöverenskommelserna medgåvo. Att bygga hus, utan att först ha förskaffat sig därför nödigt kapital, hör nog ej till det angenämaste här i livet. Det fick även den då sittande styrelsen erfara. Många äro de misslyckade försök som gjordes att i bankerna erhålla byggnadskreditiv. Penningfrågan avhjälptes dock så småningom, sedan det lyckades styrelsen att såsom ombud engagera en hr Wulff, vilken ordnade lånefrågan.

Äntligen hade arbetet fortskridit så långt att styrelsen d. 21 februari 1883 framlade förslag till föreningen att avhålla s.k. taklagsöl, för vilket ändamål styrelsen ville bevilja 100 kr. Föreningen beslutade 75 kr.

Vid ordinarie föreningssammanträde den 6 april tillsattes en taxeringskommitté, som fick i uppdrag ”att taxera föreningens nybyggnad och den del av tomten som bör beräknas till ifrågavarande byggnad ävensom värdet av varje lägenhet, och skall det noga iakttagas de olika förmåner som tillkomma lägenheterna, vilket alltid gör skillnad på dess värde”. Och beslöt föreningen utse fem personer till ovannämnda kommitté (§18). Valda blevo hrr C. B. Eriksson, E. Eriksson, J.O. Kindstedt, A. Lethin och G. Larsson. Sedan dessa fullgjort sitt uppdrag uppkom tvistigheter inom styrelsen om fördelning av lägenheterna och den procentberäkning som skulle läggas till grund för hyrornas åsättande. Sedan denna senare fråga blivit grundligt ventilerad på flera styrelsesammanträden var man äntligen färdig att fatta beslut å extra föreningssammanträde den 22 juni. Föreningen antog taxeringskommitténs jämkade förslag till hyresbeloppen samt att det värde lägenheterna ställde sig uti må bibehållas ”så framt annorlunda genom mellankommande oförutsedda utgifter inträffar som gör en förändring av prisen nödvändig”. Vad detta jämkade förslag innehöll, upplyser tyvärr icke protokollet. Det först framlagda var grundat på 10% å av lägenheterna åsatta taxeringsvärden.

Efter att dels ha låtit utföra ritningar till ett gathus, dels infordrat kostnadsförslag å detsammas uppförande, beslöt föreningen att av 5 inlämnade anbud antaga det av J. P Hedqvist inlämnade såsom varande det lägsta, eller 54.000 kr. Den 16 juli antogs ett av samma person inlämnat anbud å 1866 kr för nedläggande av kloakledningar.

Den 25 aug. beslöt föreningen att till staden utbetala 1.200 kr för kloaklednings framdragande från Högbergsgatan till tomten, om densamma blir färdig före inflyttningen å hösten. Även beslöts att staket till 75 öre per löpfot skulle uppsättas å den del som vetter mot Tjärhovs- och Götgatan. Hrr Berglund och Kindstedt fingo i uppdrag att söka överenskommelse med trädgårdsmästare Björn, vars tomt gränsar intill föreningens, om hans deltagande i kostnaderna för staketet, och kunde dessa vid ett senare sammanträde meddela att B. var villig att erlägga halva summan, mot villkor att han framledes bleve befriad från underhållskostnad av staketet. – Förslaget godkändes av delegerade.

Den 20 sept. tillsatte styrelsen v. värd för egendomen, och utsågs härtill hr. C. Berglund, som ansågs vara därtill lämplig, då han bodde i huset. Att egendomen vid denna tidpunkt fått emottaga flera hyresgäster framgår av protokollet den 28 september, då styrelsen fick mottaga klagomål om att spjällen till spisrören icke voro täta och att öppningar i muren funnos vid spiskupornas överkant.

Den 23 november beslöts att brandförsäkra egendomen för all framtid i Sthlms Stads Brandförsäkringskontor till ett belopp av 170.000 kr. Dessutom beslöts avlåta en skrivelse till Lutherska missionsföreningens styrelse med en förfrågan huruvida den del, som gränsar i norr och öster av nämnda förenings tomt intill Centralbostadsföreningens, vore till salu och i så fall priset å densamma. Beslutet om brandförsäkr. sanktionerades av föreningen vid extra sammanträde den 3 dec.

Från missionsföreningen inkom svar å den ovannämnda skrivelsen. Däri erbjöds C. B. att få inköpa den ifrågasatta tomten till ett pris á 2.50 per kv.-fot, ett pris som sedemera reducerades till 2.25. Styrelsen beslöt emellertid att ingiva ett anbud å 18.000 kr för den till ca 8.784 kv.-fot. omfattande tomten.

Den 8 jan. 1884 fattade föreningen beslut om inköp av tomten för ett pris av 20.000 kr. Detta beslut upphävdes vid extra sammanträde den 9 februari s.å, emedan föreningen icke var i besittning av det erforderliga kapitalet.

Med anl. av inkomna klagomål att ”främmande tvätt” utfördes i tvättstugan, beslöt föreningen förbuds utfärdande däremot.

Arbetet med gatuhusets uppförande hade fortskridit så långt den 5 juni att anmälan till styrelsen inkommit att takstolarna voro resta och att arbetarna voro beredda att hålla s.k. taklagsöl. Härtill anslog styrelsen 50 kr. Då denna summa emellertid ansågs av taxeringskommittén vara alldeles för liten, anslog nämna kommitté av sitt arvode ytterligare 25 kr, för vilken generositet den erhöll föreningens tack genom styrelsen.

Lägenheterna inom det nu färdigbyggda gathuset synes ej ha lockat medlemmarna i någon nämndvärd mån eftersom föreningen uppdrog åt vice värden på sammanträde den 14 juli att genast uthyra en del av dem till andra, utom föreningens stående personer.

Av protokollen framgår att styrelsen under hela tiden byggnadsarbetena fortgingo ideligen måste hålla ögonen på byggmästarens sätt att fullgöra sina i kontrakten föreskrivna åligganden, då han icke var främmande för försök till fusk. Det var nog med en lättnades suck den skilldes från sitt ansvarsfulla värv.

Den 2 juni 1885 inkom lägenhetsinnehavarna till föreningen med ansökan om att få övertaga föreningens fastigheter och bilda särskilt bolag. Detta förslag försorsakade både många och långa debatter vilka resulterade i tillsättande av en kommitté för frågans utredning. Kommittén enades slutligen om att framlägga ett förslag, som bl a stipulerade att alla icke-lägenhetetsinnehavares böcker skulle inlösas av det nybildade bolaget med de å desamma insatta kapitalen + 10% såsom vinsttillägg samt 6% ränta till inlösen skett.

Detta förslag godkändes av föreningen den 20 april.

Den nybildade föreningens första styrelse blev, efter företaget val, hrr C. Berglund (ordf), A. W. Svensson (v ordf), G. Nilsson (kassör), C. J Jansson (v kassör), A.W. Carlsson (sekr), E. A. Thörnberg (v.sekr) och C. Nordin (7:e ledam.).

Då å det uppgjorda taxeringsinstrumentet å lägenheterna och egendomens egentliga kostnad uppstått en skillnad å ca 13.000 kr, beslöt föreningen på sammanträde den 14 juli att procentuellt höja resp. lägenheters taxeringsvärden.

I nov detta år inträffade en bankkrasch som förorsakade föreningen nya bekymmer. Föreningens ombud H. E. Wulff, hade näml. i Hantverksbanken såsom hypotek för föreningens växlar deponerat 4 st inteckningar å 5.000 kr pr st., och för att rädda föreningen att dragas ned i nämnda banks fallisemang måste föreningen godkänna styrelsens förslag om 10% extra uttaxering å respektive lägenheters taxeringsvärde, för att kunna inlösa sina skuldförbindelser till banken.

Under de härefter följande åren fingo resp. styrelser mest sysselsätta sig med att tillrättalägga en hel del misstag och fel som uppstått under byggnadernas uppförande. Då de rådande tryckta tiderna försvårade en del medlemmars förmåga att fullgöra sin ekonomiska förbindelser måste styrelserna vid flera tillfällen så att säga ta till hårdhandskarna. Detta gällde även vis á vis en del medlemmars svårigheter att rätta sig efter de av föreningen fattade besluten angående den gemensamma trevnaden.

Vid ordinarie sammanträde d. 15 jan. 1887 beslöt föreningen bl a att styrelsen hädanefter skulle bestå av endast 4 ledamöter och att medlemmarna skulle tillhållas att ej hålla tamburdörrarna öppna för utsläppande av matos.

Den första reducerade styrelsen bestod av hrr A. W Svensson, E. A. Thunberg, J. P. Hybinett och Otto Apelquist.

Då det kommit till styrelsens kännedom att Luth. Missionsföreningen skulle bebygga sin tomt beslöts 1888 avlåta en skrivelse till nämnda förening med begäran om upplysning om priset för tomten. Året därpå erhölls svar att Missionsföreningen själv ämnade bebygga densamma.

Som C.–B. befarade att detta kunde lända till stor skada och missprydnad för deras egendom, beslöt föreningen utse en representant med uppdrag att om möjligt utverka någon förändring i det tilltänkta byggandet. Sedan avslag erhållits om inköp av tomten beslöts att förvärva äganderätten till en 96 fot lång och 20 fot bred tomtramsa för ett pris á 1.50 kr per kvadratfot. Efter åtskilliga underhandlingar erhåll C.-B. servitutsrätt till densamma för ett pris av 2.800 kr. – Servitutsinteckningen och plankartan förvaras hos Sthlms Stads byggnadsnämnd. – Det beslöts efter någon tid att dessa 2.800 kr skulle påföras de 7 osålda lägenheterna.

Den 13 april upplystes att lagfartsbeviset över egendomen förkommit och beslöts att nytt sådant skulle uttagas, ett beslut som var lätt att fatta men svårare att verkställa. Efter 2 års letande, eller närmare bestämt den 11 april 1891, kunde medlemmarna lämnas den upplysningen att lagfartsbeviset återfunnits i Sthlms Stads brandkontor.

En rätt kuriöst beslut fattade föreningen den 21 oktober 1893. Den skulle näml. fira sitt 10-årsjubileum om minst 15 personer antecknade sig till deltagande. Huruvida denna något sent proponerande fest avhölls har undandragits mina efterforskningar.

Som något karaktäristiskt för denna tid, då såväl kommunala som kyrkliga val skedde efter den s k graderade skalan, kan jag icke underlåta citera ett protokoll från ett extra styrelsesammanträde hållet den 25 maj 1895. ”§1 Styrelsen överlämnade fullmakt till undert. att i för:s namn å kyrkostämman i Katarina kyrka måndagen den 27 maj 1895 vid pastoradjunktsvalet utöva rösträtt för lämplig prästman efter eget gottfinnande.

Som något vidare ej förekom avslutades sammanträdet”

År 1898 beslöt föreningen att av den vinst som uppstått under år 1897 avsätta 2.266 kr till en reparationsfond. Huruvida detta beslut blev verkställt, har inte kunnat utrönas men om så skedde försvann fonden helt säkert ganska snart, så föreningen vid samma tillfälle beslöt att låta införa kokgas och för detta ändamål antog ett kostnadsförslag å kr 1.185.

20 april 1900 beslöt föreningen på revisorernas förslag att föregående års vinst, 3 606: 26 kr, skulle överföras på vinst- och förslustkontot, ett beslut som upphävdes nästföljande sammanträde i juli, då det beslöts att nettovinsten skulle vid årets bokslut avskrivas å de gamla lägenhetsinnehavarnas köp- och amorteringskontrakt. Detta beslut får väl ses i samband med att föreningen lyckats försälja 4 av de 7 vid den tidpunkten ännu osålda lägenheterna.

Analogt beslut fattades även d. 13 april 1901; då beslöts näml. att 3??% å nettovinsten för år 1900 skulle avskrivas á de gamla lägenhetsinnehavarnas skuld till föreningen.

Under de därpå följande åren behandlades endast s k löpande ärenden, d v s nödvändiga reparationer, påminnelser till medlemmar om iakttagande av ordning och skick, erinringar om av föreningen fattade beslut etc.

Vid extra sammanträde 1912 beslöt föreningen med 2 röster mot 10 att låta inleda elektrisk belysning och antogs ett från Allm. Svenska i Västerås inkommet kostnadsförslag å 1.800 kr.

År 1914 infordrade styrelsen från firman Beskow anbud å nedläggande av nya vattenledningsrör. Anbudet lydde å kr 380:-, vilket av föreningen antogs. I samband härmed fattades beslut om nedläggande av nya gasrör för en kostnad av 135 kr.

Insattes nya pannmurar jämte ny cementbassäng i tvättstugan.

Verkställdes en genomgående yttre reparation å såväl gathuset i sin helhet som å stora husets gårdsfasad. Denna reparation förorsakade föreningen en skuldsättning, som ytterligare ökade år 1923 då fasaden åt gatan å sistnämnda hus måste repareras samt nymålningar i samtliga trappuppgångar verkställdes.

Vad som under de härefter tilländalupna åren beslutats och verkställts ligger så nära i tiden att en rekapitulation härav är onödig, då ju de flesta medlemmarna räknar sitt ledamotskap under denna period.

Äldsta ledamotskapet innehaves av hrr G A Eriksson och C. Nordin, vilka ingingo i föreningen vid bildandet samt E. E. Larsson.

Längsta styrelseledamotskapet har innehafts av hrr A W Svensson och C Nordin (34 år), hr A R Pehrsson (31 år) och I P Hybinett (30 år).

Vid genomläsandet och närmare studierna av föreningens protokoll är det i synnerhet en sak, som man fäster sig vid, nämligen uraktlåtenheten att sätta uttaxeringarna i proportion till penningbehoven. Att, såsom vid flera tillfällen skett, bestrida till och med relativt små utgifter med lånemedel, måste ovillkorligen vara förkastligt. De räntor föreningen under årens lopp erlagt å upplånade pengar ha gått till rätt stora summor. Det omslag i föreningens uttaxeringspolitik, som tog sin början 1918, kan därför med största tillfredsställelse noteras. Tack vare denna kan Central-Bostadsföreningen nu vid sitt 50-årsjubileum glädja sig åt en god ekonomisk ställning, vilken i den i dag föreliggande revisionsberättelsen tagit sig uttryck i ett kapitalkonto å kr 14.656:67, då föreningen så sent som den 1 januari 1924 häftade i en skuld av inte mindre än nära 8.000 kr.